20 years after

Jag blev faktiskt rekommenderad den här filmen. ”Du kommer verkligen gilla den”.

Jag har haft den liggandes i säkert ett halvår, börjat se den, orkat med tio minuter och sedan stängt av ett par gånger. Men nu tog jag mig till slut tid att se igenom den och här kommer en liten recension om vad jag tyckte.

20 years after kom 2008 och är regisserad av Jim Torres och skriven av honom själv och Ron Harris och bygger tydligen på en pjäs(?). 20 years after utspelar sig just 20 år efter då allt som kunde gått åt helvete faktiskt gick åt helvete. Ett förödande atombomskrig, pest, sjukdomar, terrorism och miljökatastrofer fick civilisationen att kollapsa. Flyktingar och överlevande tog skydd i grottor tillsammans och nu, 20 år senare får vi följa en rad människor, utan hopp och framtidsutsikter.

Huvudrollen spelas utav Azura Skye och heter Sarah och är gravid vilket är gör henne värdefull då hon är den första som blivit gravid på 15 år. För att ta sig igenom det hela hämtar hon styrka och inspiration från en ensam radiopratare vid namn Michael (Joushua Leonard). Deras vägar möts självklart en liten bit in i filmen.

På det stora hela tyckte jag det var svårt att få grepp om vad det hela egentligen handlar om. I alla fall tog det ett tag innan man kunde börja ana åt vilket håll det skulle bära hän.  Ibland kändes stämningen nästan lite kafka-tisk och meningslös.  Till skillnad från andra post-apokalyptiska filmer så ligger väldigt lite fokus på överlevnad utan det handlar mer om Sarahs graviditet, folk relationer och om förlorade familjeband som ska knytas samman igen.  Tänk typ The Road möter Children of men.

Miljöerna är utav väldigt varierande kvalité i mitt tycke. Ibland är det snyggt, ibland är det fult. Det lilla man får se av städerna är dock mycket trevligt. Kan även nämna  att skog och natur är intakt efter den stora katastrofen, alternativt återhämtat sig och växt upp igen, något som inte allt är självklart i denna genre.

Det är tydligt att man försöker skapa en rätt sentimental känsla men jag tycker aldrig riktigt att det fungerar.

Något som som drar ner filmen extremt mycket är fantasy-grejerna som dyker upp då och då. Den gamle mannens eldbollar och förmåga att kunna dra in folk i någon slags alternativ verklighet/drömvärld och liknande. Det blir bara för mycket för mig.

Sen förstod jag verkligen inte grejen med dom som skulle föreställa ”onda”.

Joshua Leonard och Diane Salinger gör dock jättebra insatser för sina respektive roller. Resten av skådespelarnas insatser kan därremot diskuteras…

20 years after undgår med nöd och näppe ”dålig film”-taggen. Jag tyckte personligen inte om den speciellt mycket, men kan förstå varför andra gör det. gillar man den här sortens filmer som är lite flummiga, sentimentala och med en touch av fantasy så kan nog 20 years after nog gå hem. Musiken räddar den lite också

Annonser

~ av Jonas på 2010/04/22.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: