Threads

Threads är en brittisk film från 1984 som har en smått legendarisk status inom den post-apokalyptiska genren, trots att inte hela filmen strikt utspelar sig efter att bomberna smällt. Jag skulle nog säga att den här filmen är ett måste, oavsett om man gillar efter-domedags-filmer eller ej.

Threads är regisserad av Mick Jackson och skriven av Barry Hines. Den kom som sagt 84, mitt under det kalla kriget. Filmen känns kanske inte superaktuell eftersom kärvvapenhotet idag, i alla fall utåt sett inte är lika stort nu som då. Men Threads speglar verkligen rädslan som fanns över att ett fullskaligt kärnvapen krig skulle utbryta.

Filmen tar inte vid efter att atombomben fallit undan man får följa med från början. Hur folk lever sina vanliga liv men ständigt känner en rädsla över att något snart kommer hända. Huvudkaraktären om hon nu kan kallas det heter Ruth (Karen Meagher) och hon är den person man får följa närmast. Folk lyssnar ständigt på radio och ser på nyheterna på TV för att följa dom allt mer drastiska upptrappningarna mellan Sovjetunionen och USA i Iran. Alla känner på sig att snart kommer det hända. Vi får följa hur förberedningsarbetet tar vid och en provisorisk styrenhet i stadshusets källare sätts upp. Denna består utav ett antal människor som utifrån en lista fått uppdrag och ansvarsområden, som hemlöshet, matdistribution, militär och polis och denna enhet är nästan helt decentraliserad från regeringen för att en fungerande organisering och styrelse för samhället ska finnas både innan, under och efter en eventuell attack mot landet.

Upptrappningarna fortskrider och en vacker dag börjar plötsligt flygalarmets sirener tjuta. Folk gör sitt bästa för att skydda sig och inom loppet av några minuter kommer den bländande och öronbedövande smällen.  På några få minuter har Storbritannien kastats tillbaka till en levnadsstandard som var aktuell på medeltiden.

Oerhört många dör vid själva explosionen, än fler på grund av radioaktivt nedfall och det hela får även efterverkningar då produktionen av livsnödvändiga varor helt avstannat. Folk i massor dör. Militären, polisen, provisoriska styrenheter står handfallna inför katastrofen.

Därefter får vi följa hur man sakta, sakta börjar bygga upp landet genom att odla och försöka klara sig igenom en nukleära vintern. Det är becksvart och inget hopp så långt ögat når.

Filmen är väldigt hemsk och visar på hur mycket lidande och förödelse ett faktiskt kärnvapenkrig skulle innebära. Som en av demonstranterna i filmen säger – ” A nuclear war can’t be won”. Jag tyckte att filmen var obehaglig och får mig att bli nojjig över kärnvapen, trots att hotet idag inte är särskilt stort. Jag kan bara tänka mig vilken inverkan den här filmen hade på sin publik när den kom 1984.

Threads är allt jag inte gillar med post-apokalyps. Så mycket lidande direkt efter katastrofen, så som det med största sannolikhet faktiskt skulle vara på riktigt. Så på så sätt är det nog bra att se denna film om man är ett fan av genren så att man inte blir skadad och bara går runt och tror att katastrofen är tuff och fräsig.

Jag kan egentligen inte försvara lidandet, speciellt inte när jag sitter och skriver på en blogg vars tema är just undergången. Men det kanske just är post i post-apokalyps som gör det intressant. Själva katastrofen är ju bara hemsk och fruktansvärd i de allra flesta fall men det är livet efteråt, när man har en chans att bygga upp något nytt som gör det intressant. Jag tycker även att överlevnadsaspekten i det hela är tänkvärd att man klarat sig igenom något svårt och lever under svåra förhållandet men ändå klarar det och kämpar vidare.

Men åter till ämnet. Threads är en otroligt bra film som borde ses av alla, både PA-fans och vanliga hederliga människor och även om temat kanske inte är lika aktuellt idag som 84 så tror jag det ändå är viktigt att belysa detta och upplysa om vad det faktiskt innebär med kärnvapenkrig.

Annonser

~ av Jonas på 2010/05/08.

Ett svar to “Threads”

  1. Helt underbar och hemsk film. Var 15 år när den sändes en kväll i september 1984. Och det är den enda film som jag fått sömnproblem av.
    Låg i sängen och undrade om man inte det inte var ljussken från bomber vid horisonten…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: