Moderna Strömningar

Härmed hälsar Wastelandz sin första gästskribent varmt välkommen!

Moderna Strömningar

Eftersom jag återvänt till universitetet för att ta mig en kandidatexamen eller två så skojas det friskt om hur gammal jag är. Nu är väl inte 27 riktigt sådär lastgammal, men vissa laster har jag som kan göra att jag verkar äldre. En av dessa är 80-talsfilmer där bakgrunden är öken efter en total kollaps. Oftast är det helt enkelt för att det var billigt att filma i öknen som man körde på med sådant, även om en av de sista filmerna att verkligen exemplifiera subgenren också var den dyraste någonsin när den kom (Waterworld). Den vände dock bristen på vatten till ett överflöd av vatten.
Det jag verkligen älskar med sådant som A boy and his dog, The Road Warrior eller Salute of the jugger är det surrealistiska, där inga dåliga förklaringar ges. I modern tid ska allt förklaras med lite supervetenskap eller ett zombievirus, vilket för mig oftast bara leder till avsmak. En inkonsekvent förklaring på varför jorden gick under, gärna i förrgår, gör filmen sämre. Om man släpps mitt i en nukleär öken, flera hundra år efter kriget (eller i alla fall en ordentlig generation) och legender om ”jorden som var” har gått igenom en omgång viskleken blir filmen bättre. Vem bryr sig om det finns svårsmälta detaljer, de gamla filmerna kräver inte att du ska tro på bakgrunden, bara svälja den och njuta av historien.
En aktuell jämförelse är Avatar och Alice, två stora 3d-spektakel. När man ser på Camerons historia så får man förklaring efter förklaring, allihopa ungefär lika trovärdiga som utsagor att filmen faktiskt hade ett manus. Alice i Underlandet däremot förkastar själva tanken på en förklarning, luta dig bara tillbaka och njut av åkturen. Modern publiksmak verkar dock vara att få en moronisk förklaring hellre än att det lämnas åt fantasin. Zombiefilmerna behöver ett virus och en patient 0, även om det är helt befängt att personerna i historien skulle ha någon som helst sätt att utreda hur det hände medan de kämpar för sitt liv.
Min enkla teori är att vi behöver känna att någon förstår, att någon har gjort de vetenskapliga experimenten och vad som än händer kommer någon att avslöja det för oss. Om vi kombinerar detta med teorin att folk uppskattade postapokalyps för att det gav ett utlopp för rädslan för en verklig apokalyps så blir slutsatsen att folk idag är otroligt rädda för att de hålls i mörkret. Vi förstår inte vad som pågår och bakterievapen är svårare att greppa än en exploderande sol. Tyvärr är fantasin och berättelsen offren för denna rädsla.

Men det ryktas om en fjärde film med Max Rockatansky.

Skriven av Dr. Andreas Hallqvist, ULC

Annonser

~ av Jonas på 2010/05/18.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: