Efter Floden av P.C Jersild

Jag trodde att jag skulle få massor av tid nu i sommar att läsa härliga domedagsberättelser och frossa i gamla 80-tals visioner om hur livet efter världens fall skulle kunna se ut.

Men tyvärr har jag otroligt mycket att göra så det kommer nog inte bli så mycket domedagsbloggande för min del. Jag ska göra mitt bästa och försöka skriva så mycket jag kan ändå men i övrigt lägger jag hoppet hos dom ypperliga gästskribenterna Stefan och Rutan.

Men jag tänkte i varje fall passa på och skriva lite om en bok jag nyligen läst, Efter Floden som är skriven av vår svenska moderna smått legendariska P.C Jersild 1982. I varje fall jag älskar verkligen allt jag har läst av Jersild och därav kändes det extra kul att få läsa hans post-apokalyptiska framtidsskildring. För er som utav någon outgrundlig anledning missat Jersild så tipsar jag er om att läsa allt ni kommer över som han har skrivit. Han är i mitt tycke helt klart en av Sveriges allra bästa författare.

Efter Floden handlar om Edvin som är en bit över trettio, gammalt kan det kanske tyckas men faktum är att han är den yngsta person han själv träffat under hela sitt liv. Edvin växte upp i en grotta efter vågen, smällen eller vad det nu var. Han var det enda barnet i den lilla gruppen och bodde tillsammans med sin far.

När hans pappa tog när har var runt sex år gammal  blev han tvungen att lära sig att överleva på egen hand. Han märker snart att det bästa sättet att klara sig i världen är att underkasta sig män som är starkare än honom själv (kvinnor är det dåligt med i denna bok) och underkasta betyder i detta fall verkligen att underkasta sig på alla sätt möjliga, men ändock alltid vara på sin vakt och göra det man gör bra, vad det nu må vara.

”Boken tar plats i en framtida version av vad som en gång i tiden kallades Sverige och utspelar sig ungefär 30 år efter att ett globalt atomkrig till synes har utplånat hela den mänskliga civilisationen, inte bara i Sverige utan i alla länder och på alla kontinenter. Handlingen är förlagd till Stockholms skärgård där sand har smälts till glas, växtligheten är nästan obefintlig och de djurarter som överlevt lever i ständig ekologisk obalans. Mänskligheten håller också på att förtvina, till stora delar beroende på ren förtvivlan inför den värld den en gång tog för given och som på grund av kriget gick förlorad. Många personer i romanen fruktar också fortplantningen på grund av de eventuella mutationer och missbildningar som skulle kunna orsakas av den efter kriget ständigt närvarande radioaktiviteten. På grund av detta föds inga nya barn och alla levande individer i romanens början är gamla gubbar som allesammans upplevde och överlevde Kriget, men som samtidigt absolut ej heller vill tala om det på grund av det extrema trauma som det innebar för dem att förlora hela sin värld och sin samtid.” (Från Wikipedia)

En sak som jag uppskattar med Efter Floden är att handlingen är väldigt svävande. Det finns inte direkt någon tydlig linje där berättelser måste ta sig från punkt A till punkt B utan det hela är mer oförutsägbart och lite ”flummigt”, fast på ett bra sätt, plötsligt så ändrar historien riktning helt och så vidare.

Boken är rakt igenom fruktansvärt svart. Denna framtidsskildring är inte direkt att jämföra med någon italiensk fantasifull rulle från 84′ med glimten i ögat. Efter floden är mörk rakt igenom och hela boken präglas av en jävligt ångest laddad realism, tänk typ The Road fast i en svensk miljö nästan helt utan kvinnor plus att allt är ännu lite värre.

När man plötsligt tycker att det går lite bra för huvudkaraktären Edvin och man hoppas  på att han äntligen kommer få lite lugn och ro och kunna slå sig ner och leva sina dagar i frid så fläks allt upp en stund senare och hans liv förvandlas återigen till en plågsam mardröm och så håller det på genom exakt hela boken. Så fort allt blir ”bättre” så blir det ännu värre för stackars Edvin.

Dessutom imponerar verkligen slutet som verkligen berörde i alla fall mig. Det känns på något sätt väldigt uppfriskande med en bok som inte slutar lyckligt utan bara rakt igenom är helt svart och fylld av tragedi. Det gör också att den står ut från mängden och att den går att ta på lite allvar och lämnar en liten klump av ångest när man läst ut den.

Jersilds säregna och fängslande sätt att skriva drar verkligen i en i berättelsen bara efter några sidor och detta är en bok jag varmt rekommenderar till alla, oavsett om man uppskattar post-apokalyps överhuvudtaget, för detta är verkligen en strålande bok.

Per Christian Jersild

Annonser

~ av Jonas på 2010/06/18.

2 svar to “Efter Floden av P.C Jersild”

  1. […] och jag tycker att det märks väl att Dixelius antagligen både har sett Svenska slut och läst Efter floden grundligt för att sedan blanda det med lite fahrenheit 451 och några skopor […]

  2. […] Den svenska Argus, Beroende av böcker, Feuerzeug, Ackerfors, Politisk Filosofi, Drömmarnas Berg, Wastelandz, Maskinskrift, […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: